Tornedalen när den är som vackrast. En se sommarkväll i början på juili.

Svenska språket var norm

Bor man i Sverige ska man tala svenska och införlivas i den svenska kulturgemenskapen. Det var svensk minoritetspolitik under 1800-talet och långt in på 1900-talet. För Tornedalen och meänkieli innebar det både språklig och kulturell utarmning.

1809, efter kriget mellan Finland och Ryssland, delades området kring Torneälven, Muonio- och Könkämäälvar upp i två delar. Den västra sidan blev svenskt området och den östra finskt, fast egentligen ryskt eftersom Finland tillhörde Ryssland då.

När Finland frigjorde sig från Ryssland 1917 pågick en debatt om finsktalande Tornedalen borde tillfalla Finland precis som svensktalande Åland borde bli svenskt. Staten tillsatte en utredning som ”bevisade” att befolkningen inte farit illa av att tillhöra Sverige.

På 1880-talet inleddes försvenskningen i skolorna, barnen fick inte prata finska. Kommunerna i Tornedalen var fattiga och staten gick in och bekostade de så kallade statsskolorna mot att undervisningen bara fick bedrivas på svenska. Målet var att stoppa spridningen av det finska språket och den finska kulturen. Inte ens på rasterna fick man prata finska. 1920 var skolorna i Tornedalen helt försvenskade.
1957 utfärdades ett fribrev för finska på skolrasterna och på 1960-talet kunde elever i Haparanda lära sig finska i skolan.

På 1970-talet infördes modersmålsundervisningen, som då kallades hemspråksundervisning, i skolorna men tyvärr var det inte den finskan som talades hemma som barnen kunde lära sig utan standardfinska.
I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.

Tornedalingar bor främst i de nordliga kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. De allra flesta i Pajala kommun, där också kulturlivet är mest aktivt.
Alla kallar sig inte tornedalingar, de som bor i Kiruna och Gällivare är mer benägna att se sig som Malmfältsbor och andra känner sig mer hemma med termer som lantalaiset eller kväner.

Begreppet tornedaling används för ett beteckna både en regional och en kulturell identitet. Även utflyttade kallar sig tornedalingar. Man behöver inte kunna språket för att vara tornedaling.
Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T bildades 1981 och är en organisationen som arbetar för bevarandet av Tornedalens kultur och språk.

Sidan uppdaterad 2014-12-04

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?