Samråden ska ge minoriteterna egenmakt

Lättläst version av sidan

Nationella minoriteter ska ha inflytande och samråda med kommunen. Det slår lagen fast. Diana Nyman, ordförande i romska rådet i Göteborg, har deltagit i många samråd.
– Det handlar om att medskapa, att använda den kompetens som finns. Romer är experter på sina sakfrågor, säger hon.

Göteborgs kommun är ett mönsterexempel på samråd. De träffar romska rådet en gång i månaden och de representanter som deltar får arvode. Utöver det finns temagrupper, som boende, kultur, hälsa och utbildning, där vissa representanter träffar just de förvaltningarna. Så ser det inte ut i resten av Sverige. Många kommuner har inte samråd alls eller sällan, och minoritetsrepresentanterna får ofta inget arvode.

Romska rådet har visserligen fått strida för sina rättigheter, menar Diana Nyman. Kommunen ville inte ha samråd så ofta och hon tycker att det har varit en dragkamp om att få inflytande och att få kommunen att känna förtroende för romer. 
– Det tog många år av stångande och ihärdighet och det har krävt enormt mycket kraft och energi. Men i dag har vi kommit en bit på vägen.

Det finns ändå en bit kvar att gå. Diana Nyman pekar på flera saker som är problematiska med samråd. Som att minoritetsrepresentanterna bara är rådgivande. Egentligen har de inte inflytande i de processer eller beslut som de ska ta ställning till.
– Det finns kompetens och kunnighet hos romerna. När de inte kan påverka blir det tjänstemän, som inte har kompetens och kunnighet om den romska minoriteten, som driver frågorna.

Inom ramen för ett regeringsuppdrag har romska rådet jobbat fram en ny modell för hållbara och bra samråd, tillsammans med Göteborgs kommun och Sveriges kommuner och landsting. Till viss del tycker Diana Nyman att romer i Göteborg numera har inflytande i frågor som berör dem. Men hon är inte nöjd med situationen i resten av landet.
– I dag har vi en minoritetslagstiftning som varken stat eller kommuner lever upp till. Man måste ta skyldigheter gentemot minoriteter på allvar.

Poängen med samråd är att ge nationella minoriteter egenmakt. De ska känna att de har makt över sin egen situation och framtid. Forskare och lagstiftare menar att egenmakten måste stärkas om nationella minoriteter ska kunna värna sin kultur och sitt språk.

Att nationella minoriteter ska ha samråd på ett sätt som andra medborgare inte har, handlar om att de är just en minoritet. De är färre än majoriteten och majoriteten är ofta inte intresserad av deras frågor. Minoritetslagstiftningen finns till för att väga upp de nationella minoriteternas underläge och motverka att de blir diskriminerade.

Josefina Lundgren Skerk, som representerar Sametinget i samråd med olika myndigheter, tycker att att samråden är bra eftersom de skapar förståelse och samtal.
– Men det är sällan de sker på de nivåer de borde. Det behövs samråd på ministernivå. Det räcker inte att prata med myndigheter, de kan inte göra de förändringar som behövs om till exempel lagstiftningen inte är tillräckligt bra.

Hon tycker också att det måste komma tydliga regler för hur samråden ska genomföras. För när de fungerar kan de leda till förändring.  
– Om man har en bra och uppriktig dialog och inte bara ett informations möte, utan sitter ner i god anda och faktiskt försöker komma överens, då är samråd en väldigt bra modell för lokalt inflytande.

Karin Fingal

 

Sidan uppdaterad 2016-03-17

Fakta och tips

Så säger lagen:
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk togs i bruk 2010. Den säger så här om samråd:

”Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.”


Hur genomför man samråd?
Lagen säger ingenting om hur samråd ska gå till. Det är upp till varje myndighet, kommun och nationell minoritet att komma överrens om.
Ofta utses två representanter från varje minoritet. Kommunen kallar till samrådet, där man tillsammans går igenom frågor som är viktiga för den nationella minoriteten. Kommunen för protokoll och vid nästa möte gör man uppföljning.

Europarådets tips för bra samråd:
Samråd ska ha tydlig status, roll, ansvar och en egen budget. Man ska samråda med en minoritet åt gången. Myndighetsrepresentanterna ska inte vara fler än minoritetsrepresentanterna. Det ska finnas tydliga regler för hur samråden ska gå till.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?