I Lycksele är samisk vardag integrerad i allt

I Lycksele tar man sitt samiska arv på allvar. Skolan har vid sidan om den samiska språkundervisningen integrerat samisk vardag i nästan all undervisning. Alla lärare och alla elever omfattas.

Det är slöjd på treornas schema den här måndagsförmiddagen på Forsdalaskolan i Lycksele. Barnen jobbar med torrfiltning, ett slags tovning. De har själva tovat sina dynor och de har valt mönster som de nu arbetar in i tovningen med hjälp av speciella nålar. Flera har inspirerats av till exempel samiska hällristningar. Einar Sjödin är en av eleverna:
- Jag gör en ren och en fullmåne. Pappa ska få den, berättar han under arbetet.

Inspirationen hämtar de bland annat från en bok om samisk historia som producerades under kulturhuvudstadsåret i Umeå.

De andra i klassen jobbar med sina mönster, flera med motiv inspirerade från samiska källor.
- Vi jobbar med att föra in ett samiskt tänk i undervisningen för icke-samer. Säg att en elev i trean  har gjort en smörkniv. Då tipsar jag om att bara ha en liten skinnsnodd runt skaftet skulle ge den en samisk touch, förklarar Lorenz Sjulsson Åsdell.

Han är same, pionjär för det samiska i Lycksele sedan årtionden tillbaka och den här dagen extralärare och samisk inspiratör.

Lycksele är samisk förvaltningskommun och har undervisning i tre av de samiska språken. Men man har tagit sitt förvaltningsuppdrag ett steg till. Målet är att sprida kunskap om det samiska arvet till icke-samer och att integrera samisk kultur och historia i den ordinarie undervisningen. Det är därför Sjulsson Åsdell är på plats.
- Samiska barn ska få lära sig sin egen kultur, och inom slöjd är det mitt jobb. Men jag försöker också föra över lite av det på våra ickesamiska barn så att de ska känna att det samiska är spännande, positivt och avmystifierat. Den känslan jag vill att de ska ta med sig i livet, förklarar Sjulsson Åsdell.

Men den samiskinspirerade undervisningen tar inte stopp vid slöjden. I stället integreras den i flera ämnen, till exempel i hemkunskap.

I Lyckseles förskolor och skolor går 32 samer. De får naturligtvis samisk språkundervisning, men också lära sig renskötsel och slakt. Köttet går sedan till hemkunskap där alla får lära sig att laga mat av renkött.

Johan Sandberg McGuinne är språklärare i engelska och sydsamiska för högstadieelever på Finnbacksskolan. Han kom till skolan för runt fyra år sedan:
- Fördomar har luckrats upp och försvunnit. Elever som burit på fördomar har släppt dem och faktiskt markerat inför andra som har dem kvar. Jag såg skillnad efter bara något år och det är en bekräftelse på skolans arbete.

Sandberg McGuinne är så kallad förstelärare. Det är ett slags statlig lärarsatsning som läggs på en person och innebär att man vid sidan om undervisningen mer noggrant än andra ska ska följa forskning inom sitt ämne och sprida kunskapen.
- Lycksele är en av få kommuner som har förstelärare i samiska. Det är modigt och det visar på ambitionerna, säger Sandberg.

Han berättar hur han i engelskundervisningen diskuterat de protester som den amerikanska ursprungsbefolkningen gjort mot oljeledningar i Standing Rock-reservatet och därifrån gjort jämförelser med samiska markrättigheter.
- Jag gör elever medvetna om de konflikter vi har. Toleransen är högre i dag än för fyra år sedan när det kommer till att prata om samiska rättigheter. 2012 förbjöd Lycksele två pojkar att prata samiska i skolan. I dag är vi bäst i klassen när det kommer till samisk undervisning, konstaterar Sandberg McGuinne.

Han tillägger:

- Min dröm är att det i framtiden är så normaliserat att vi kommer att ha ickesamiska elever som väljer samiska som B-språk. Kanske är det dagens förskolebarn som om tio år gör det valet, det vore häftigt.

Skolförvaltningen i Lycksele har tagit ett jättegrepp på det samiska. Skolan har satt hela lärarkåren, från förskolan till gymnasiet, i skolbänken för att lära sig samisk kultur, juridik och historia under heldagar. Alla var med. Sedan har samtliga politiker fått utbildning.
- Lycksele är historiskt ett samiskt fäste. Nu har vi fyra-fem samebyar i kommunen på vintern, så självklart ska våra lärare ha bred samisk kunskap, säger Samuel Lundström, verksamhetschef för för- och grundskola.

Han säger vidare:

- Det har funnits okunskap bland lärarna vilket lett till att de ibland varit rädda att göra bort sig. Vi kan förändra attityden bland folket. Det börjar med kunskap och det är lärarna som ska bära den kunskapen. Vi bygger helt enkelt upp en hög lägstanivå av kunskap.

Utbildningen bland lärarna är omfattande och Lycksele har tagit hjälp av expertis från både samebyar och Umeå universitet för att fördjupa sig i till exempel renskötsel, historia, juridik och kultur från ett samiskt perspektiv.

Marita Stinnerbom är samisk samordnare på Lycksele kommun:
- Samiska barn har fått svara för det samiska inför andra, som att det står renar på vägen eller att samer tvingas flytta renar med lastbil. Men det är inte så lätt att som barn ta ansvar för en hel befolkning.

Hon säger:

- Men vi ser skillnad. Attityder förändras och fula ord, som var vanligt förr, håller vi på att jobba bort. Det är ett pågående arbete och under 2017 kommer vi att fortsätta utbildningen för lärare.

Vid sidan om det interna arbetet i Lycksele arbetar lärare över kommungränserna.
- Lycksele har i dag sammanlagt fem lärare i nord-, syd- och umesamiska. Fyra av dem undervisar också i grannkommunerna Vännäs, Bjurholm, Dorotea och Skellefteå.

För Bjurholm var det i höstas premiär för samisk hemspråksundervisning. Två elever pluggar nordsamiska och för att lösa det har de köpt undervisningen av Lycksele kommun.
- Det har varit lektioner varje vecka på nätet och någon gång i månaden fysiska möten när de kommit hit, berättar Gunilla Falk, rektor.

Han tillägger:

- Det är ganska små barn och vi har lagt upp det så att vi haft en lärare i klassrummet under distanslektionerna och it-stöd i närheten om det skulle behövas. Det har fungerat alldeles utmärkt. Vi är väldigt nöjda, säger Falk.


ANDERS BOSTRÖM

 

Sidan uppdaterad 2017-02-01
Sofia Björkholm-Sjödin är lärare. Här hjälper hon Lovisa Eriksson.Foto: Anders Boström
Sofia Björkholm-Sjödin är lärare. Här hjälper hon Lovisa Eriksson.Foto: Anders Boström
Samuel Lundström och Marita Stinnerbom har lagt ribban högt. Under 2017 fortsätter Lycksele till exempel med samisk vidareutbildning av lärarkåren. Foto: Anders Boström
Samuel Lundström och Marita Stinnerbom har lagt ribban högt. Under 2017 fortsätter Lycksele till exempel med samisk vidareutbildning av lärarkåren. Foto: Anders Boström

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?