Detta föreslår Rohdin i utredningen

Minoritetsutredningen föreslår en rad förändringar för att stärka svensk minoritetspolitik. Bland annat vill den se en ny myndighet, fler språkcentra, mer pengar till minoriteternas organisationer och en granskning av skolböcker.

 
Statens utredare Lennart Rohdin är i sin utredning starkt kritisk till hur det svenska minoritetsarbetet ser ut.
Grunden till min kritik är den monumentala okunskapen om svensk minoritetspolitik. Vi har en period av 150 år av oerhört osynliggörande av en betydande del av landets historia. Och det har varit så effektivt att det osynliggjort det även för dem som tillhör minoriteterna, säger Rohdin.

Han fortsätter:

- Det finns i Sverige inte en enda kommun som inte jobbar med jämställdhet eller barns rättigheter. När det gäller minoritetsarbete är den ett litet fåtal som arbetar med frågan, och då bara den de får förvaltningsstöd för. Jag skulle vilja säga att Sverige fortfarande står på ruta 1 i minoritetsarbetet.

Utredningen redovisar förslag på förändringar i arbetssätt, krav på förändrad attityd och en lång serie konkreta förändringar av befintliga lagar. Den största förändringen som utredningen föreslår är inrättandet av en helt ny myndighet. Det gäller uppföljning, samordning och främjande av minoritetspolitiken. I dag delas ansvaret av länsstyrelsen i Stockholm och sametinget.
- Att inrätta en myndighet skulle vara en tydlig signal att det är en enhet som jobbar med detta och inget annat. Det skulle ge mer tyngd och bättre dialog att ha en enhet. Det kommer att krävas skarpare formuleringar mot kommuner och landsting och det kommer att krävas sanktionsmöjligheter.

- Det här förslaget är inte en kritik mot sametinget och länsstyrelsen i Stockholm, det är ett förslag på hur man stärker systemet.

När kan det bli klart?

- Regeringen vill att nya lagar ska behandlas före valet 2018, säger Rohdin.

Tidsplanen är att utredningen går på remiss från midsommar till 1 oktober. Sedan ska frågor om ny myndighet och diverse lagar beredas och behandlas före sommaren 2018.
- Jag gissar att lagändringar skulle kunna träda i kraft januari 2019. En ny myndighet tar längre tid, kanske ett halvår senare om nu regeringen väljer den modellen, säger Rohdin.

Utredningen kritiserar svenska kommuner stenhårt för sitt ointresse och skriver att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt i kommunerna. ”Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna.”

Utredningen föreslår därför att kommuner och landsting ska tvingas anta minoritetspolitiska mål och att de ska följas upp.
- Det här är en av de viktigaste punkterna i hela utredningen, säger Rohdin.

Han säger att det finns massor av olika sätt att arbeta men att det viktiga inte är hur man gör, utan att det blir av. Det ska finnas en aktivitet som ska följas upp och som sedan ska kunna kontrolleras.
- Jag uppfattar att många ledande kommunföreträdare ser minoritetspolitiken som ett hobbyintresse för de som pratar samiska eller finska, säger Rohdin.

Han fortsätter:

- Det måste bli ett ovillkorligt krav att kommuner informerar om minoriteters rättigheter. I dag anser många att det inte behövs.

Vidare föreslår utredningen att:

- Kravet på myndigheters språkkunskaper ska öka. Dels borde meänkieli ingå, dels borde Arbetsförmedlingen omfattas.

- Det är rimligt att fördubbla statsbidrag till nationella minoriteter och att stöd till vissa organisationer höjs. Stödet till kommuner och landsting föreslås förbli oförändrad.

- Förskoleundervisning, åtminstone i väsentlig del, ska utföras på minoritetsspråk.

- Minoriteternas rättigheter i äldreomsorg stärks språkmässigt och att även jiddisch och romani chib ges visst stöd.

- Hälso- och sjukvården utrustas med högre kunskap om minoriteter.

- Det bör övervägas att etablera ett centrum för samisk hälsa.

- Man satsar på fler språkcentrum. I dag finns två för samiska. Utredningen vill man undersöker förutsättningar för att bygga ut det med meänkieli, finska, jiddisch och romani chib.

Skolan, anser utredningen, släpar efter i arbetet med de nationella minoriteterna. Det finns mål, men de uppfylls inte. I Sverige finns 14 definierade kunskapsmål i nian. Ett av dessa rör minoriteternas historia och kultur.
- Det är i en klar minoritet av landets klassrum som frågan ens tas upp. Det beror på att lärare inte har tillräcklig kunskap, säger Rohdin

Utredningen vill att det ska ingå förbättrad minoritetskunskap i examen och det måste till extra utbildning av redan färdiga lärare. Dessutom föreslår utredningen en efterhandsgranskning av skolmaterial.
- Jag har beställt de tre vanligaste högstadieböckerna i historia och samhällskunskap. Där står praktiskt taget ingenting om de nationella minoriteterna. I en historiebok på 350 sidor, den mest använda och tryckt 2011, nämns ordet ”samer” en enda gång. Judar nämns bara i samband med förintelsen och Sverigefinnar inte alls, säger Rohdin.

Det här, säger Lennart Rohdin, visar att det måste fram mer och bättre skolböcker.

Skolan, kommuner, landsting sågas i olika delar av utredningen. Men även regeringen kritiseras för att negativt och utan motivering ha särbehandlat jiddisch vid utfärdande av sändningstillstånd för SR, SVT och UR. ”Regeringen bör i fortsättningen avhålla sig från det.”

ANDERS BOSTRÖM

Sidan uppdaterad 2017-07-02

Utredningen

Läs kommentarer om utredningen här!

Du hittar utredningen här!

"Jag uppfattar att många ledande kommunföreträdare ser minoritetspolitiken som ett hobbyintresse för de som pratar samiska eller finska", säger Lennart Rohdin.
"Jag uppfattar att många ledande kommunföreträdare ser minoritetspolitiken som ett hobbyintresse för de som pratar samiska eller finska", säger Lennart Rohdin.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?