Hem
Minoritetspolitik
Rädda språken
Förvaltningsområden
Judar
Romer
Samer
Sverigefinnar
Tornedalingar
Kontaktinformation:
Sametinget
Box 582
831 27 Östersund 
tel: 063-15 08 59

Ansvarig utgivare & webbredaktör:
Malin Andersson Junkka
malin.junkka@sametinget.se
tel: 070-640 60 06


Den här sidan är ansluten till tjänsten "talande webb". Klicka på bilden för mer information.

Den här sidan är ansluten till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.

Jean Hessel, Linda Gordon, Ida Olniansky och Barbara Malec träffas varje fredag för att plugga jiddisch ihop. Det blir mycket slående i lexikon. Foto: Karin Fingal

De översätter barnbok till jiddisch

Få människor i Sverige kan prata jiddisch. Ännu färre försöker lära sig. Och aldrig någonsin har en svensk barnbok översatts till det judiska språket. Det krävs med andra ord riktiga språknördar för att få igång ett sånt projekt. Du hittar dem i Lunds Universitets läsesal på fredagsförmiddagar.

Lampan kastar ett gult sken över den lilla gruppen som sitter nedböjd över lexikon och anteckningar. Barnboken Flickan som älskade potatis ligger uppslagen på bordet. Under två år har ett gäng jiddischstudenter översatt varenda ord i den och dissekerat varenda mening i sina beståndsdelar. När projektet är klart blir det Sveriges första barnbok som översatts till det judiska språket.

Men allt började för några år sedan, då Linda Gordon gick och längtade efter att lära sig jiddisch. Hon pluggade religion och behövde kunna förstå judiska texter. När så Lunds universitet drog igång en kurs i språket, skrev hon in sig direkt.
- Då såg jag jiddisch mest som ett verktyg, men nu pluggar jag jiddisch för jiddischens skull. Jag har blivit förälskad språket! Jag tycker om att frottera mig i det, säger hon och skrattar.

De andra i gruppen berättar ungefär samma sak. Hur de gått och längtat efter att få lära sig jiddisch, utan att veta hur, och med vänner som knappt visste vad det var för språk. För Jean uppstod intresset när han hörde judisk folkmusik, för Gunilla handlar det mest om att språk är intressant i sig och Barbara, som har polskt ursprung, ville lära sig mer om en kultur som ligger nära hennes egen.

Bara en av dem, Ida Olniansky, har judiskt påbrå från sin mamma.
- Jiddisch talades inte hemma, men morfar sjöng mycket på språket så jag har kontakt med det på ett emotionellt vis. Jag har alltid velat lära mig, säger hon.

Just önskan om att lära sig satte igång idén om att göra något mer än bara plugga jiddisch på vanliga lektioner. Hösten 2009 bestämde de tolv jiddischstudenterna och deras lärare Salomon Schulman, att de skulle träffas en gång i veckan, utanför lektionstid, och översätta en barnbok.

Det var ett arbete mycket svårare än de trott. Först satt de två och två med ett litet textstycke ur boken, och slog upp nästan vartenda ord. Sedan satte de ihop alla de små textbitarna och jobbade allihop tillsammans med att fila och jobbat om, gå tillbaka och jobba om igen.

 Vad har varit svårast?

- Vågar man säga ”hålla sams”? säger Linda och skrattar.
Ida nickar och fyller i:
- Ja, för är man tolv personer som alla ska komma överens om att en mening är bra, då är det svårt.

De kommer snabbt in på diskussioner om enskilda ord, och de ler när de berättar om hur man blir annorlunda när man pratar jiddisch. Hur nyanserat det är, att det går att uttrycka så mycket med bara några få ord. Ida som brukar sjunga på språket tycker att det känns mycket bättre än svenska.
- Det bara rullar fram, det är liksom tjockt och gosigt i munnen. Det är fascinerande. Man blir förtrollad och förälskad i det.

Jag undrar vad det är som egentligen är så farligt med att ett språk dör ut, om det inte till och med kan vara bättre att vi alla pratar engelska i stället. Men Linda menar att ett språk är en vinkel ur vilken man ser på världen och samhället.
- En av Europas vinklar försvinner utan jiddisch. Man kan inte täcka upp ett språk med ett annat, då förlorar vi en så stor del av vår historia och vår självbild.

Tanken är att översättningen av boken snart ska vara färdig, och förhoppningsvis gå i tryck snart. Tills dess forsätter den lilla gruppen av studenter att vara förälskade i jiddisch. En känsla som djupnat till livslång kärlek för både Ida och Linda.
- När jag började var det min drivkraft att lära mig så pass bra att jag skulle kunna lära mina barn att prata hemma. Det vill jag fortfarande men det har utvecklats till att jag vill en massa annat också. Det vore fantastiskt att få jobba med det, säger Ida.
- Ja, jag är säker på att jiddisch inte kommer att försvinna ur mitt liv, jag hoppas att det ska spela en stor roll, säger Linda.

KARIN FINGAL

Senast ändrad: 2012-01-04
Denna sida kan du inte kommentera.
Visste du att...
Kurser i jiddisch arrangeras av Judiska församlingen i Göteborg. I övrigt är det Sveriges Jiddischförbund som, vid sidan om Lunds universitet, försöker tillgodose behovet av jiddischundervisning. Men som kurs vid en skola är det ytterst ovanligt.

Flickan som älskade potatis är skriven av Rose Lagercrantz och handlar om en flicka i ett koncentrationsläger under förintelsen. Som tur är älskar hon potatis, och det blir hennes räddning.

Intresserad av att lära dig jiddisch? På Lunds Universitet startar en nybörjarkurs i jiddisch under hösten 2011. Under 2012 kommer en kurs på nätet.