Hem
Minoritetspolitik
Rädda språken
Förvaltningsområden
Judar
Romer
Samer
Sverigefinnar
Tornedalingar
Kontaktinformation:
Sametinget
Box 582
831 27 Östersund 
tel: 063-15 08 59

Ansvarig utgivare & webbredaktör:
Malin Andersson Junkka
malin.junkka@sametinget.se
tel: 070-640 60 06


Den här sidan är ansluten till tjänsten "talande webb". Klicka på bilden för mer information.

Den här sidan är ansluten till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.

Larisa Lacatos, 25 år, Zonfira Tan, 34 år och Joseph Demetri, 24 år och , på deras arbetsplats Romskt kulturcenter i Gubbängen utanför Stockholm
Larisa Lacatos, 25 år, Zonfira Tan, 34 år och Joseph Demetri 24 år, på deras arbetsplats Romskt kulturcenter i Gubbängen utanför Stockholm. Foto: Ann-Helén Laestadius.

”Bra rom” respekteras i Sverige

Sverige "skiljer sig" en aning från övriga Europa. Det finns en annan frihet och romer tillåts att leva som romer. Tillåts att leva mera traditionellt.
Men det blåser kalla främlingsfientliga vindar även i Sverige. Sverigedemokraternas intåg i den svenska riksdagen gör unga romer bedrövade.


-Det är lite skrämmande på grund av det som redan händer utomlands, säger Zonfira Tan.
Det är dagen efter valet när vi träffar romerna Zonfira Tan, 34 år, Joseph Demetri, 24 år och Larisa Lacatos, 25 år, på deras arbetsplats Romskt kulturcenter i Gubbängen utanför Stockholm.

Det allt hårdare klimatet med rasism och diskriminering i Europa har fått trion att delta i två demonstrationer utanför Frankrikes ambassad.
-Det är hemskt, det som händer i Frankrike. Bilderna av flygplanen som kommer och hämtar romerna, det såg ut som rena kriget, säger Joseph Demetri.

Larisa Lacatos menar att det är viktigt att Sverige visar att diskrimineringen mot romer inte är acceptabel.
Hon kommer själv från Rumänien och flyttade till Sverige i februari. Skillnaderna mellan länderna är stora. I Rumänien bor två miljoner romer jämfört med 200.000 i Sverige.

Men i Rumänien tillåts de inte att leva som romer, med sin kultur och sina traditioner.
-I Sverige finns en annan frihet och därför lever många romer mer traditionellt här än i öststaterna. Men det är också därför många romer inte är så integrerade i samhället, säger Larisa Lacatos.

Bland romer i Sverige finns en misstro mot myndigheter och många saknar utbildning. I Rumänien går romerna i skolan men precis som i Sverige har de svårt att få jobb. Larisa Lacatos menar att man kan nå respekt och acceptans i Sverige om man bevisar att man är en ”bra rom” men i Rumänien är du bara en oönskad rom oavsett utbildning eller kvalifikationer.

Larisa Lacatos jobbar nu med en informationskampanj som ska förbättra situationen för romer på arbetsmarknaden. Ett långsiktigt mål är att skapa en plattform för romer på nationell nivå, romerna ska bli aktörer i samhället.
-Sverige vill vara ett bra land för romerna men i slutändan segregerar man oss. De ger pengar till kulturen men säger samtidigt på ett annat sätt att vi inte behövs i samhället, be inte om mer.
Information är det första steget för att försöka minska diskrimineringen och fördomarna. Målet är att romer inte ska dömas på förhand och att romerna själva ska våga lita på myndigheterna.

Vad säger ni om debatten om tiggande romer?
-Bara för att det är romer blir det en stor grej. Jag ser mycket oftare svenskar som tigger, säger Zonfira Tan.
-Vi gick faktiskt runt en hel dag och letade romska tiggare på gatan och hittade ingen.

Den romska trion står frågande inför varför det inte diskutera om de andra som tigger?
- Och tänk i Italien har de maffian som dödar folk, hur kan det då anses så hemskt med en person som ber om tio cent på gatan, säger Larisa Lacatos. Hon, som själv stångats med svensk byråkrati, hävdar att romer inte ges samma möjlighet till integration som andra invandrargrupper.
-Om man inte vill se romer på gatan eller ha romer som lever på bidrag måste man vara bättre på att hjälpa in dem i samhället.

Joseph Demetri tror inte på en bättre framtid på grund av svårigheterna att få jobb. Han berättar om kompisar som sökt jobb och fått höra av arbetsförmedlare att det är bättre att säga att man är alkoholist än rom. Eller ljuga att man är grek.

Zonfira Tan menar att man måste ha tur och kontakter för att få jobb. Som administratör på Romskt kulturcenter ser hon till att det arrangeras kurser i bland annat romani, bakning, klädsömnad och dans. Dörrarna är öppna för alla som vill delta eller lära sig mer om romer.
-Man borde lära barn mer om romer, redan på dagis, för de flesta kan ingenting om oss. När mina flickor började i skolan trodde jag aldrig att de skulle utsättas för rasistiska ord men tyvärr är det så än i dag.

För Zonfira Tans äldsta dotter blev danskurserna väldigt viktiga. Efter att ha blivit utsatt i skolan ville hon inte längre prata romani eller säga att hon var rom men genom dansen hittade hon tillbaka till sitt ursprung och blev stolt igen. Zonfira Tan säger att det aldrig har varit aktuellt att dölja sin eller döttrarnas identitet.
-Jag lär mina barn att vara stolta över sig själva. Varför skulle vi dölja vilka vi är? Men jag säger till mina barn – så här är livet, vi kommer alltid att möta på motstånd och man måste lära sig att hantera det och säga ifrån.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Senast ändrad: 2012-06-12
Denna sida kan du inte kommentera.
Översättning

Här hittar du rubrikerna i vänstra spalten översatta till ditt nationella minoritetsspråk. Fler rubriköversättningar kommer. Det här ett ett första försök att synliggöra språket och det är bara rubrikerna som är översatta. Minoritet.se hoppas kunna utveckla detta framöver.

stolta dansare...
Både unga och gamla i dansens virvlar. Foto: Johan Jeppsson.
Dansundervisning på Romska Kulturcentrat i Gubbängen, Stockholm.Foto: Johan Jeppsson
Dansen gör de unga stolta över sin kultur.