Hem
Minoritetspolitik
Rädda språken
Förvaltningsområden
Judar
Romer
Samer
Sverigefinnar
Tornedalingar
Kontaktinformation:
Sametinget
Box 582
831 27 Östersund 
tel: 063-15 08 59

Ansvarig utgivare & webbredaktör:
Malin Andersson Junkka
malin.junkka@sametinget.se
tel: 070-640 60 06


Den här sidan är ansluten till tjänsten "talande webb". Klicka på bilden för mer information.

Den här sidan är ansluten till tjänsten "talande webb".
Klicka på bilden för mer information.

Angelina Dimiter Taikon, hoppas att den nya lagen ska öka kunskaperna om de nationella minoriteterna.
Angelina Dimiter Taikon hoppas att den nya lagen ska öka kunskaperna om de nationella minoriteterna och minska fördomarna. I Roma kulturklass får barnen lära sig att ta vara på sina rättigheter. Foto: Johan Jeppsson

Från trakasserier till kulturell trygghet

Romerna fick inte gå i skola förrän på 1960-talet. Sedan dess har det hänt en hel. När Romerna fick status som nationell minoritet i början på 2000 så öppnades nya dörrar. Vi besökte Nytorpskolan i södra Stockholmen och mötte elever som gått från utsatt och trakasserier till trygghet och stolthet över sin kultur.

På bordet står en tigerkaka och i teet flyter små äppel- och citronbitar – det doftar ljuvligt och smakar lika bra. Eleven Chanel har bakat och Angelina Dimiter Taikon, föreståndare för Roma kulturklass som är en profilklass på Nytorpsskolan i Dalen i södra Stockholm, berättar att skolan satsar mycket på praktisk undervisning jämsides med de teoretiska ämnena.
- Det är viktigt att bevara kulturen, att lära sig saker som att baka och följa våra renlighetsregler.

Roma kulturklass har 29 elever från årskurs ett till nio och även en gymnasieförberedande grupp för ungdomar upp till 18 år. Många barn och ungdomar står i kö för att få plats på skolan.

Att gå i en romsk skola innebär en frihet för eleverna. Istället för att vara en av få romer på en skola får de en möjlighet att vara normen.
- Det är bra att få undervisning på sitt eget språk, säger eleven Ketty.

Klasskompisen Gino berättar att flera mobbats och kallats zigenare på tidigare skolor.
- Och det handlar inte bara om elever utan jag har varit med om att lärarna trakasserar romska elever, säger Ketty.

 

Romerna fick inte gå i skolan förrän på sextiotalet och Angelina Dimiter Taikon har sparat en artikel från hennes första skoldag. Rubriken från 1969 lyder: Nu assimileras Angelina i skolans värld. Och precis så blev det. Barnen fick inte prata romanes (romani chib) utan bara svenska. För många blev det en svår tid, språket tappades bort och självkänslan dalade.
- Vårt språk precis som samiskan har en själ. Språket är en livsstil, en kultur, säger Angelina Dimiter Taikon.

Många av föräldrarna till skoleleverna är analfabeter så skolarbetet dokumenteras med foton som visar ungdomarnas projekt och vilka som varit på besök. Nyligen besöktes skolan av ryska skolor som ville lära sig mer om hur man kan undervisa romska barn.

Angelina Dimiter Taikon säger att minoritetserkännandet banade väg för deras skola. Hon har själv varit involverad i arbetet med minoritetslagarna som företrädare för den romska gruppen. Dessutom var hon med om att ta fram en ramkursplan för hur man ska undervisa i romani chib. Att vara en nationell minoritet har fått stor betydelse för identiteten och självkänslan.
- Vi jobbar mycket med de mänskliga rättigheterna. Romerna har varit utsatta och barnen får lära sig historien. Och vi säger att du har rätt att se ut som du vill, rätt att klä dig som du vill, rätt att tala ditt språk och du har rätt till utbildning, säger Angelina Dimiter Taikon.

Utsattheten har inte bara lett till kultur- och språkförluster utan också att man inte riktigt litat på myndigheter. Det är först nu som en majoritet av de romska föräldrarna vågar börja ha sina barn på förskola och många av föräldrarna är engagerade i barnens skolgång i Roma kulturklass.
- Romska elever känner sig trygga på vår skola, de får ha en plattform där de inte skäms för vilka de är. De är romska barn när de kommer på morgonen och romska barn när de går hem på eftermiddagen, säger föreståndaren Mikael Demetri.

De fyra eleverna Chanel, Samantha, Ketty och Gino pratar romani chib med varandra under hela intervjun. Alla är flerspråkiga eftersom föräldrarna har rötter i olika länder.

Sedan 2003 är skolan tvåspråkig. På förmiddagarna hålls undervisningen på romani chib och på eftermiddagen på svenska.
- Jag tycker att det är spännande att se hur barnen växer i båda språken, hur deras ordförråd växer, säger läraren Kati Dimiter Taikon.

Hon påpekar att det behövs mer läromedel på alla de fem minoriteternas språk. För en tid sedan när skolan bestämde sig för att göra ett projektarbete om samer blev elever och lärare förvånade över hur svårt det var att få tag i material. De besökte museum och bibliotek med skralt resultat men fick till slut tag i en kvinna från Sametinget som gjorde ett personligt besök. Och mycket av det hon berättade gjorde intryck på eleverna och skapade en förståelse för likheterna mellan minoriteterna.
- Ta till exempel det här med hur man uppför sig i en kåta, det kunde barnen förstå på en gång. Det var ju inte så länge sedan vi också var nomader, säger Angelina Dimiter Taikon.

ANN-HELÉN LAESTADIUS

Senast ändrad: 2013-02-22
Denna sida kan du inte kommentera.
Kulturklass

Elever i Roma kulturklass

Elever Roma kulturklass
Foto:Johan Jeppsson