Världens största tvåvägsordbok i meänkieli är klar

Världens största digitala tvåvägsordbok på meänkieli är klar. Den innehåller 50 000 ord och uttryck och har tagit åtta år att sammanställa.
- Vi hoppas att vårt lexikon bidrar till att intresset för meänkieli ökar. Att den ska bidra till revitaliseringen av språket, säger professor Erling Wande som leder projektet.

”Meän kielen sanakirja” var den första ordboken som kom ut på meänkieli (1993). Uppsalabon Erling Wande var pappa till den också tillsammans med Matti Kenttä. Boken innehöll mellan 6 000 till 8 000 av de vanligaste orden på meänkieli.

Efter det föddes tanken på en storordbok men det dröjde så länge som till 2008 innan de första ansatserna gjordes. Initiativet togs av Meän akateemi men Institutet för språk och folkminnen (ISOF) tog efter ett par år på sig att stå för merparten av finansieringen.

Erling Wande är ordförande i Meän akateemi och professor emeritus i finska vid Stockholms universitet. Han brinner även för meänkielins fortlevnad och är första personen i världen som hållit systematisk undervisning i meänkieli på universitetsnivå. Det inträffade på 1970-talet under hans finskalektioner med elever från Tornedalen.
- Under ett par terminer försökte jag ge undervisning i skillnader mellan tornedalsfinska och standardfinska. De tyckte det var roligt.

Tvåvägsordboken kommer ut i sin digitala form till nyår - bokprojektet får vänta ett tag till. Boken innehåller meänkielins alla tre varieteter: Tornedalsvarieteten, Gällivarevarieteten och Lannankieli (Kiruna, Kurravaara och Jukkasjärvi).

Här finns 50 000 ord, uttryck och hela fraser att slå upp. Tromsö universitet har bidragit med den datortekniska biten utifrån sina erfarenheter av ordböcker på samiska och kvänska.

Något som också underlättat arbetet har bland annat varit bandinspelningar i Tornedalen som DAUM gjort. DAUM står för Dialekt-, ortnamns och folkminnesarkivet i Umeå.
- Jag har själv gjort en del inspelningar som ung student. 1964 gjorde jag min första resa ihop Erik Wahlberg, vi åkte runt i alla byar i dåvarande Pajala kommun för att intervjua folk och fick en hel del material på tornedalsfinska.

Även det så kallade Lassinantti-arkivet på Sveriges Radio har funnits som bas. Ragnar Lassinanttis många radiointervjuer på Nordkalotten har varit en rik källa att ösa ur. Tornedalska författares verk har också använts, bland annat böcker av Bengt Pohjanen, Sven Kostenius och Monica Johansson.
- Det som varit lite problematiskt är att veta vad vi ska göra med alla ord som är väldigt lokala och skiljer sig från by till by.

Gällivarevarieteten är extra intressant för en språkforskare, för den avviker från de andra två genom att ha drag som till exempel finns i estniskan. By heter till exempel kylä på meänkieli men i Gällivare heter det kyla.
- Vi har tagit med rätt mycket från Gällivares varietet i fraser och ord. Men alla tre tornedalsdialekterna finns förstås med.

Största utmaningen med projektet?

- I början var det själva datahanteringen, att få till lagringstekniken av orden så de kom ut i rätt form.

Ordboken består också av hela fraser. En del uttryck på meänkieli kan vara riktigt knepiga att översätta, berättar Erling, eftersom det ”roliga” i ett uttryck inte alltid kommer fram vid en rak översättning. Poika-klossi är ett ord som är svårt att översätta. Det anspelar på något otympligt och oformligt men översätter man det rakt av blir det ”fyrkantig yngling”.

Ett annat huvudbry har varit hur redaktörerna ska förhålla sig till förändringar i språket. Finskan har till exempel mer och mer börjat acceptera bokstaven b istället för p (paari-baari). Konsonanterna b, g, d har överlag blivit mer tillåtet i finskan. Men hur hanterar man det i meänkielin?

Erling ser överlag ljust på framtiden för meänkielin. Det är egentligen bara en sak han oroar sig för:
- Det är svårt att hitta lärare som kan språket. Vi får hoppas att lärarutbildningen för meänkieli, som nu lyfts till Umeå universitet, gör att läget förbättras.

SUSANNE REDEBO

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2016-11-16

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?