Delade åsikter om framtiden för jiddisch

Inom den judiska gruppen finns olika åsikter om jiddisch. För många har hebreiska en högre och mera självskriven status. Samtidigt fyller jiddisch en viktig funktion som identitetsskapande språk för många. Ett tecken på att språkets status möjligen har höjts är att fler ungdomar väljer att närma sig språket.

- Jiddisch som språk har fått en höjd status genom minoritetslagstiftningen, vilket bland annat visat sig genom att man inrättat en universitetsutbildning i ämnet. Flera äldre talare uppger att de känner mera stolthet över jiddisch. Möjligheterna för kulturföreningar att söka statliga medel har klart förbättrats, säger Jean Hessel, språkvårdare i jiddisch på Språkrådet.

Paula Grossman, lärare, läromedelsförfattare på jiddisch och styrelseledamot i Stockholms Jiddischsällskap, menar att det har hänt mycket vad gäller statusen för språket.
- Från inget alls till bidrag för språkets revitalisering och som en följd av detta har jiddischföreningar startat i flera städer och de producerar många evenemang kring jiddisch.

Salomon Schulman, läkare och författare, hävdar tvärt om att statusen för språket är låg överhuvudtaget, inte minst bland skolmyndigheter.

Och inom den judiska gruppen?

- I sentimentala jiddischkretsar är den accepterad. Dock är det få och så gott som enbart åldringar som för regelrätta samtal på språket, säger han.

Har jiddisch en framtid som språk eller enbart som kulturyttring eller både och?

- Knappast som språk, hävdar Salomon Schulman.

- Som kulturyttring definitivt genom exempelvis klezmer, jiddischsånger och sketcher. 

Jean Hessel ser att jiddisch har en framtid som umgängesspråk bland de ultraortodoxa judarna.
- Den sekulära jiddischismen har dock mycket få anhängare. Det är svårt att uttala sig om språkets framtid, men prognoserna är inte goda. Men jiddisch kommer att uppbära kulturyttringar under oöverskådlig framtid.

Det kan inte finnas en jiddischkultur utan jiddisch, menar Paula Grossman. Det vill till en fortsatt satsning från myndigheternas sida att stärka språket.
- Och det är viktigt att jiddisch finns som en naturlig del på Glämsta, den judiska sommarkolonin, och i den judiska Hillelskolan. Jiddisch kommer inte att dö ut!

Olika myndigheter har olika ansvar när det gäller jiddisch. Skolverket har exempelvis upprättat kursplaner för jiddisch. Språkrådet har det språkvårdande uppdraget för jiddisch. Det saknas dock flera viktiga resurser, till exempel lärarutbildning.
- Jiddisch finns på schemat på högstadiet och som tillval i Hillelskolan. Vad vi behöver är några lärare som lär sig språket för att sedan kunna undervisa i det, säger Paula Grossman.

Uppgifterna om hur många som talar jiddisch i Sverige och/eller hur många som förstår språket utan att kunna tala det varierar. Jean Hessel hänvisar till lingvisten Mikael Parkvall som har uppskattat antalet talare till 750—1000.
- Jag tror personligen att det är färre om man åsyftar personer som är läs- och skrivkunniga. Däremot kan man kanske anta en högre siffra om man räknar in de som förstår utan att kunna prata.

Paula Grossman uppskattar siffran till 1 500–2 000.
- Vi hittar dem bland oss barn till överlevande från Förintelsen, de överlevande och några få till.

Salomon Schulman konstaterar kort:
- Några hundratal!

Om Jean Hessel skulle måla upp en önskebild för språkets framtid önskar han att jiddisch blev behandlat som andra språk, att det inte skulle vara konstigare att läsa jiddisch än exempelvis spanska.
- Min personliga åsikt är också att det vore önskvärt att den gamla konflikten mellan jiddisch och hebreiska glömdes. Det vore inte orimligt att önska en ny generation där det vore självklart att lära sig jiddisch och hebreiska parallellt. Flera språk berikar. Jiddisch skulle kunna vara ett naturligt medel för att anknyta till tidigare generationer och hebreiskan kunde vara en nyckel till framtiden, där de två språken kunde blomstra sida vid sida.

Salomon Schulman önskar en ordentlig satsning inom kultursfären.
- En satsning som smittar av sig bland "kulturbärarna” vilka äger en någorlunda acceptabel nivå på sin språkfärdighet. Vem vet - kanske får vi en dominoeffekt?

Paula Grossman å sin sida vill se översättningar av böcker till jiddisch för barn och vuxna. Än så länge saknas det en översättarutbildning i språket.
- Och så är jag glad över att det numera finns en acceptans inom Judiska församlingen för språket.

JOHN GRADOWSKI

Sidan uppdaterad 2017-06-08
Paula Grossman Arkivbild: Johan Jeppsson
Paula Grossman Arkivbild: Johan Jeppsson

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?