Hans avhandling ska förenkla språkinlärningen

Nu ska det bli lättare att förstå och lära sig sydsamisk grammatik. Forskaren David Kroik vid Umeå universitet har skrivit en avhandling som ska ge stöd till språkvetare och samiskalärare.

Samisk grammatik är inte känd för att vara enkel. Tvärtom. Alla kasus och avsaknaden av prepositioner kan få även den mest språkbegåvade att känna hopplöshet. Och lika svårt kan det vara för en lärare att förklara reglerna.
- Modersmålstalare har en känsla för hur det fungerar men ofta kan man inte förklara varför det ska vara så, säger David Kroik.

Men nu finns lösningen. David Kroik som är forskare och universitetsadjunkt vid Umeå universitet har skrivit licentiatavhandlingen som ska göra det lättare att förklara varför det direkta objektet i en mening kan bära olika kasusändelser och varför det kan finnas i olika positioner i meningen.

Kroik hoppas att hans slutsatser ska kunna förenkla språkinlärningen och att man ska kunna dra nytta av slutsatserna i kommande sydsamiska läromedel, men också i andra språkstudier.
- Kunskapen är viktig för språkvetare, viktig för teoribildningen för alla språk. Det är ett inlägg i debatten om hur språk är organiserade, säger han.

”Differential ObjectMarking in South Saami” blev klar hösten 2016, efter ett års skrivarbete, och är för den oinvigde en mastig akademisk läsning. Men enkelt sagt kan man säga att Kroik har tagit reda på varför bestämda och obestämda objekt fungerar olika i pluralis i sydsamiskan. Säg till exempel att man talar om böcker generellt eller om flera bestämda böcker - då ser böjningen på ordet (det direkta objektet)olika ut beroende på vad man pratar om.
- Jag har gjort en översiktlig genomgång över hur ett språk fungerar i detalj.

David Kroik har djupintervjuat sju äldre modersmålstalande sydsamer och låtit dem ta ställning till 32 testmeningar och genom deras svar har han kommit fram till sina slutsatser.Han testade bland annat att ändra på kasus och ordföljd och bad informanterna säga vad som fungerade eller inte.
- Jag kom fram till att de var överens. De bedömde likadant oberoende av varandra. Det viktiga var att de inte skulle ta ställning till hur andra säger eller hur de läst eller hört att något ska vara. De skulle gå på egen språkkänsla.

David Kroik berättar att han kom in på ämnet differentiell objektsmarkering efter att först ha gjort bredare undersökningar av sydsamiskan, om grundstrukturer och ordföljden i språket.
- Man kan säga att jag halkade in på ämnet. Jag började jobba med informanter och började bygga upp ett material som gick att testa. Jag resonerade med handledaren som tyckte att det fanns ett fenomen som är tydligt och därför något påtagligt att jobba med. Och då expanderade jag undersökningen och började titta närmare på ämnet.

David Kroik lärde sig sydsamiska som vuxen. Hösten 2003, efter att han gått ut gymnasiet började han studera samiska på universitetet i Uppsala. Så småningom hamnade han i forskarmiljön och insåg att han ville jobba med det. Och nu är han anställd vid Umeå universitet.

Till hösten är det dags för David Kroik att fortsätta arbeta med den stora doktorsavhandlingen som har ett språkinlärningsperspektiv.

Slutligen, varför är sydsamiskan så viktig för dig?

- Därför att det är modersmålet för alla mina förfäder på min fars sida. Ändå blev det aldrig mitt modersmål och jag var vuxen innan jag kom till den insikten att jag aldrig fått lära mig det som borde vara mitt modersmål den naturliga vägen. Sedan jag kom till den insikten har jag försökt reparera skadan och återta det jag förlorat, säger han.

Ann-Helén Laestadius

 

 

 

Sidan uppdaterad 2017-02-06

Fakta

Lisa knows the grandmothers. (specifikt, bestämt)

Laejsa aahkide damta.

Lisa knows grandmothers. (ospecifikt, obestämt)

Laejsa aahkah damta.

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?