Svensk romani i akut behov av revitalisering

Situationen för svensk romani är akut. I dag finns under 1000 talare men mellan 25 000-50 000 personer i hela landet som har svensk romani som sitt modersmål. Trots det stora antalet är modersmålsundervisning i svensk romani närmast obefintlig.
– Man utsätter inte sina barn för det som man själv varit med om, säger Jon Pettersson som driver Frantzwagner-sällskapet som strävar efter att revitalisera svensk romani.

Han syftar på den långvariga utsattheten och diskriminering som resande utsatts för under flera generationer.

Svensk romani är ett talspråk med låneord från svenskan som talas av gruppen resande. Språket har inte utvecklats de senaste 100 åren. De senast nytillkomna orden är ”telefon” och ”bensin”. För nyare ord används svenska ord. Behovet av revitalisering är därför stort.
– Historien har gjort att många har undvikit att tala språket för att inte avslöja den man är. Många har valt att anamma en anonym livsstil, säger Jon Pettersson.

Resultatet är att få eller inga barn i hela Sverige får modersmålsundervisning i svensk romani.
– Många föräldrar skulle aldrig få för sig att skriva under en blankett för modersmålsundervisning, menar Jon Pettersson.

Genom att röja sin identitet blir resande behandlade annorlunda och diskriminerade. Det är erfarenheter som många generationer av resanden delar. Att ha fördomar om resande anses tyvärr fortfarande som helt ok, säger Jon Pettersson.

Tomas Larsson vet precis vad Jon Pettersson talar om. Han växte upp med kluvenheten att vara på ett sätt hemma och på ett annat sätt ute i samhället. ”Var stolt över vem du är men säg det aldrig till någon”, var ett vanligt talesätt under uppväxten. För honom är det viktigt att svensk romani skyddas:
– Det lilla som finns kvar av vår kultur är språket.

Tomas Larsson förde en kamp för att få modersmålsundervisning för sin dotter. På olika sätt förhalades genomförandet. Problemen var bland annat kunskapsbrist om nationella minoriteters rättigheter eller att dottern blev erbjuden fel romsk varietet. Ett förslag var att anställa Tomas själv som lärare men idén stoppades då det ansågs olämpligt med en familjemedlem som lärare. Det här var när minoritetslagen var ny i början på 2000-talet men inte mycket har förändrats.

Jon Petterson som själv växte upp med svensk romani gick en uppdragsutbildning för modersmålslärare på Södertörns högskola 2015. Uppdragsutbildningen startades på grund av de brister som påvisats i internationella granskningar om hur Sverige uppfyller rätten till nationella minoritetsspråk för barn och ungdomar. Jon tror att han är den enda utbildade modersmålsläraren i svensk romani i hela Sverige. För närvarande har han inga elever. Problemet med för få modersmålslärare är stort men kanske mest oviljan att göra sig synlig och röja sin identitet som resande.

Jon Pettersson menar att finns ett stort stöd för att utveckla och revitalisera språket i miljöer som resande kan känna sig säkra i. Skolorna måste dra lärdom av historien och skapa nya möjligheter och förutsättningar för modersmålsundervisning,till exempel genom att erbjuda studier i svensk romani under anonymitet.
 – Uppgifterna om modersmålsundervisning måste inte ligga i skolsystemet och undervisningen behöver inte ske i anslutning till skolan, säger Jon Pettersson.

Baki Hasan arbetar som språkvårdare för de romska varieteterna på Institutet för språk och folkminnen. Under 2016 gav regeringen institutet ett nytt uppdrag att bevara och synliggöra svensk romani och romsk kultur. Resandeorganisationer ska vara delaktiga i arbetet med bland annat dokumentation av språket.

För att svensk romani inte ska försvinna behöver resande ha tillgång till språket i olika former, menar Baki Hasan. Språket måste synas i olika media, höras och användas i praktiken både i hemmet och i skolan genom till exempel modersmålsundervisning.

Vad kan man göra som förälder?

– Vi måste ligga på och inte ge oss. Vi måste tala om vilka rättigheter de nationella minoriteterna har, säger Tomas Larsson.                      

Han tror också att resande måste bli mer synliga för att hejda den negativa utvecklingen av resandes kultur och språk. Det finns till exempel äldre resande som inte vill göra svensk romani synligt för utomstående.
– Det kommer ta flera generationer innan vi vågar vara fullt synliga och under tiden tappar vi mer och mer. Till slut blir vi ett icke-existerande folk om vi inte gör något, säger Tomas Larsson.


KARIN SKOGLUND

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterad 2016-11-08

Vill du lära dig mer om svensk romani?

Myndigheten för skolutveckling har tagit fram Miro rakkrar romani – Lärobok i svensk romani, modersmål för resande i Sverige för barn, ungdomar och vuxna. Författare: Jasmine Rosengren

http://modersmal.skolverket.se/resande/images/stories/filer/pdf19421.pdf

Tomas Larsson Foto: Privat
Tomas Larsson Foto: Privat
Jon Pettersson Foto: Privat
Jon Pettersson Foto: Privat

Parlör svensk romani

Latchodives                                         God dag

Hej, sasslatcho?                                                             Hej, allt väl?

Aehé, sasstchiskotmémander.                                      Jadå, det är utmärkt med mig.

Sarrascharsassmé de?                                                Hur är allt med dig?

Ska menn le je bedda mosstakettane?                        
Ska vi ta en fika ihop?

Truschalo                                                                       Törstig

Bokkalo                                                                          Hungrig

Mossta                                                                           Kaffe

Pakkrepa                                                                       Tack

Prejjsa                                                                            Betala

Menndikkas ta schunnas!                                     Vi ses och hörs!

 

Källa: Jon Pettersson

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?