”Minoritetskulturerna ska ges en starkare ställning”

– Vi är stolta över att vi har fem nationella minoriteter i vårt län. Det är en verklig rikedom. Och Norrbottens Läns Landsting ses av Statens kulturråd som ett föredöme vad gäller arbetet med de nationella minoriteterna, säger Elisabeth Lax, divisionschef för kultur och utbildning landstinget.

I Norrbottens förvaltningskommuner, 10 av totalt 14 kommuner,  har de nationella minoriteterna särskilda rättigheter. Det så kallade grundskyddet gäller i alla landets kommuner. Förvaltningskommunerna och landstinget får statliga medel för att utveckla och erbjuda stöd och service.

I samtalet med Norrbottens läns landstings kulturchef, som tar emot på landstingshuset i Luleå, lyfter Elisabeth Lax upp den del i landstingets kulturplan som handlar om att de nationella minoriteterna kultur ska ges en starkare ställning, som en mycket viktig uppgift. Landstinget samråder med minoriteterna om sjukvård, barn- och äldreomsorgen och naturligtvis utbildnings- och kultursektorn, som Elisabeth Lax ansvarar för.
– Exempelvis träffar vi representanter för de nationella minoriteterna inför konferenser som vi anordnar. Bland annat gjorde vi det för serien ” Hur använder vi vår historia?”

I Norrbottens län finns ingen samlad aktiv judisk minoritet.
Landstinget samråder och skickar kallelser till den svenska centralorganisationen. Även romerna saknar en länsövergripande organisation.
– En svårighet är de interna motsättningar som finns inom den romska minoriteten. De har också,i vissa fall, från ort till ort, begränsad kontakt med varandra, säger Elisabeth Lax.

Hon ser att samerna som nationell minoritet har fördel av en lång utvecklad tradition av organisering, genom framför allt Sametinget men också SSR.
– De har också en andra ekonomiska förutsättningar. Urfolksstatus och att samerna har egen myndighet ger en särskild tyngd. Har man inte pengar till exempelvis litteraturutgivning så begränsar det utvecklingen, våra medel ska räcka till så mycket, säger Elisabeth Lax.

Hon nämner Giron Sami Teahter och Tornedalsteatern som två viktiga språk- och kulturbärare. De får bidrag från landstinget. Dessutom kan de ansöka om medel till särskilda projekt.
– Tillgång till teater, litteratur, film, och musik på de nationella minoritetsspråken är avgörande för respektive språks utveckling. Vi får till landstinget även ansökningar om medel till översättning av olika slags litteratur.

I arbetsgrupperna som får uppdrag som berör olika kulturyttringar, finns de nationella minoriteterna representerade. Även en minoritetsstrateg som är anställd av landstinget finns till förfogande och arbetar för att utveckla området.
– Ett viktigt arbete har varit att vi tillsammans har skapat förutsättningar att kunna jobba inom den offentliga sektorn med att höja kunskapsnivån om nationella minoriteter och om de rättigheter som de nationella minoriteterna har enligt lagen. Den kunskapen är viktig och vi måste få ut den, säger Elisabet Lax.

I de nya lagarna om nationella minoriteter och minoritetsspråk, från 2009 och 2010, ser kraven på landstinget och förvaltningskommunerna olika ut.
– Allt kan fortfarande sägas vara i sin linda, lagen är fortfarande inte helt tydlig men det arbetas på landstingen och kommunerna för att motsvara de krav som ställs utifrån lagen.

Som landstingets kulturchef har hon har själv som operasångerska och artist en gedigen kulturell bakgrund och kanske den fingertoppskänsla som så många gånger behövs.
– Eftersom mycket av den musik som utövas i den romska minoriteten inte finns dokumenterad, gav vi ekonomiskt stöd till ett projekt för nedtecknande av musik, noter, och text både på romani chib, finska och svenska. Detta kom ut på CD och det kändes bra att vid lanseringstillfället, den romska nationaldagen, framföra en av sångerna på romani tillsammans med Tanja Hagert på Kulturhusets scen i Luleå.

Det finns en tydlig vilja från alla parter att arbeta vidare tillsammans. Det finns en gemensamt utarbetad strategi om hur information och samråd ska ske. De nya lagarna ställer framför allt ansvar på kommunerna. På landstinget arbetar man med för att allt bättre motsvara lagkraven men också ställer man sig frågan hur man kan vara kommunerna till hjälp och stöd.

När Landstingets första kulturplan formulerades fick inte de nationella minoriteterna den plats i planen som de har i den nya som gäller för 2014- 2016, enligt Elisabeth Lax.
– Vi hade ännu inte jobbat upp samråden och målen för vårt arbete. Vi har nu kommit dit hän att vi har helt andra förutsättningar för arbetet tillsammans med de nationella minoriteterna. Jag upplever det underbart att vi haft en sådan god respons och även ett gott samarbete i vardagen.

Något som för stunden är viktigt är att romerna får en bättre organisering för att få en starkare röst. Annat som märks just nu är att jämställdhets- och genusfrågor börjar komma upp inom alla minoritetsorganisationer. I samtal och samråd lyfts även behoven av litteratur fram, speciellt för barn, som en viktig del av språkutvecklingen.
– Viktigt är också att det offentliga ska få en större kunskap om de olika minoritetskulturerna. Utan de här kunskaperna frodas våra fördomar gentemot det okända, säger Elisabeth Lax.

Vilken är den viktigaste frågan i dagsläget?

– Jag vill till att börja med säga att även om Statens Kulturråd menar att vi är ett föredöme i vårt arbete, så slår vi oss inte för bröstet och säger att vi är så bra. Vi vet att det finns mycket mer att göra och utveckla!

Hon fortsätter:

– En viktig fråga är att den nationella nivån på ett tydligare sätt behöver ta ansvar för de nationella minoriteterna, inte minst när det gäller språkens utveckling och litteraturens plats. Jag tror också att minoritetsorganisationerna behöver jobba ännu mer tillsammans och fokusera på sina mål, som litteraturstöd, presstöd och modersmålsutbildning. Vi har tre samiska språk varav, om jag förstått det rätt, två håller på att dö ut, meänkieli hänger på en skör tråd och romani chib är det illa ställt med. Minoriteterna behöver särskilt jobba ihop vad beträffar språklagarna. Men de nationella minoriteterna kan självklart själva bäst formulera behoven för att stärka och utveckla minoritetskulturerna.

 

Hasse Stenudd

Sidan uppdaterad 2015-01-28

Framgångsfaktorer...

...enligt Elisabeth Lax.

Foto: Martin Thelenius

"Vi är måna om de nationella minoriteternas kulturyttringar och det är ett självklart mål i Landstingets Kulturplan"

"En gemensam målsättning och inriktning i kulturplanen är att minoritetsorganisationerna från början genom samråd och dialog, ska ha inflytande över kulturverksamhetens och kulturplanens utveckling"

"Vi beskriver hur den faktiska situationen för länets minoriteter ser ut och så informerar vi om vad vi gemensamt vill göra. Det ska finnas tydliga strategier, målsättningar, handlingsplaner och medel för utvecklingen. Här är samråd med de nationella minoriteterna viktigt och vi har fått det bekräftat att vi inom länet har ett aktivare samråd än många andra regioner."

"Arbetet med att skapa relationer mellan det offentliga och minoriteterna och därigenom skapa en jordmån för ett förtroendefullt och nära samarbete, är ytterligare en framgångsfaktor till att vi på Norrbottens läns landsting fått erkännande för arbetet med de nationella minoriteterna"

"Att landstingets yttersta ledning, både politiskt och tjänstemannaledning deltar i samråden är av stor betydelse för förankring av beslut och för utveckling av processen."

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?