Prenumerera på artiklar Nyhetsarkiv Artiklar

Han vill få fler romer ut i arbete

[2016-04-28] Gregor Kwiek, samhällsvägledare i Haninge kommun, börjar se resultat av det han ägnat sig åt det senaste året. Syftet är att få fler romer ut i arbete.

«Är det hatets arv vi ska ge till nästa generation?»

[2016-04-08] I oktober 2015 blev romernas minnesmonument över Förintelsens romska offer skändad med hakkors och ”Gasa dem!” med spray i Berlin, Tyskland. Var finns skamgränsen?
Arkivbild Jimmy Gustafsson

Firande av Internationella Romadagen

[2016-04-07] Den 8 april på Internationella Romadagen bjuder É Romani Glinda in till samtal och firande i Skarpnäcks Kulturhus.
Romernas flagga

«Vi måste öva vuxna och barn i empati»

[2016-03-21] Ett nytt projekt med Katarina Taikon i fokus ska inspirera till en ökad förståelse för romer. Möt Åsa Jacobsson och Domino Kai!
Foto: Jimmy Gustafsson

Bilder ska visa deras dolda historia

[2016-03-04] För att synliggöra romernas del i det svenska kulturarvet genomför Hälsinglands museum och Romska kulturcentret i Malmö en räddningsinsats för att bevara fotografier från den romska resandetiden.
Foto från Romska bilder

Boksläpp: I skuggan av Förintelsen

[2015-11-17] Den 25 november är det bokrelease för I skuggan av Förintelsen på Judiska Museet i Stockholm. Boken ges ut av Judiska Museets Vänförening och ingår i Judiska Museets skriftserie Judiska öden.
Bild: Judiska Museet

Erland fick träffa påven

[2015-10-27] Erland Kaldaras, Malmö, var en av de 7000 romer som fick träffa påven som i går höll audiens för romer från hela världen.
Erland Kaldaras Arkivfoto: Karin Fingal

Ändrad mediebild av romer

[2015-10-23] Det skrivs mer artiklar om romer i dag än för bara fem år sedan. Men romer nämns fortfarande oftast i negativa sammanhang i tidningar, menar docenten Anna Roosvall.
Personerna på bilden har inget med artikeln att göra. Arkivfoto: Johan Jeppsson

Brobyggare till Upplands Väsby

[2015-10-06] Upplands Väsby kommun ska rekrytera en romsk brobyggare. Syftet är att skapa bättre villkor för den romska minoriteten.
Romernas flagga

Utbildning med fokus på romer får beröm

[2015-09-18] Utbildningar med fokus på romer på Södertörns högskola får beröm av Yaron Matras, professor i lingvistik, som hoppas att modellerna som används ska få spridning i övriga Europa. 
,Lärarna  Angelina Dimiter Taikon och Christina Rodell Olgac med professor Yaron Matras. Foto: Johan Jeppsson

«I dag är klyftan för stor»

[2015-05-20] På Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö, får romer hjälp med allt från att skriva CV, till att hitta rätt myndighetskontakt eller få stöttning i egna projekt.
Marian Wydom och Aiijin Werner Karlsson. Foto: Karin Fingal

Mer om romer...

Omkring 50- 100 000 romer beräknas leva i Sverige.

Romani chib, som betyder det romska språket,  i Sverige består av olika varieteter: exempelvis kale, lovari, gurbeti, svensk romani (resanderomani), kaldaras, arli, romungri och andra.

De olika varieteterna är ömsesidigt begripliga i mycket skiftande grad. Kommunikationen mellan olika varieteter fungerar rätt väl så länge man använder sig av helt romska ord.

2012 uppmärksammades att romer funnits i mer än 500 år i Sverige. Deras väg genom historien är kantad av diskriminering, fördomar och förtryck.  Romerna har status som nationell minoritet i Sverige med särskilda rättigheter gällande språk och kultur.

Den 8 april är romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London.

 

 

Romska grupper

Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika varieteter av språket romani chib.

Här presenteras några av dem:

Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani.

Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani.

Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige.

Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten.

Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden.

Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

 

 

 

Om minoritet.se

Minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna och Sveriges nationella minoriteter, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se och i arbetet med webbplatsen involveras samerna och de nationella minoriteterna.

Genom aktuella reportage om och med samerna och de nationella minoriteterna lär du dig mer om deras kultur, språk och vardag.

 

Här hittar du också information om Sveriges minoritetsåtaganden , aktuell lagstiftning och myndighetsinformation från Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Webbplatsen ska underlätta arbetet inom förvaltningsområdena genom att samla material som rör samerna och de nationella minoriteterna på ett ställe. Information om cookies på webbplatsen.

Webbredaktör och ansvarig utgivare Malin Andersson Junkka | malin.junkka@sametinget.se | 070-640 60 06

På minoritet.prod3.imcms.net använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?